tisdag 21 januari 2014

"Det räcker verkligen nu"

(Dustin Johner. FOTO WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)

Det är med straffar är inte Djurgårdens grej. Och just nu verkar inte målskytte vara det heller. 1-2 förlusten på straffar var Djurgårdens sextonde match som fick avgöras efter full tid. Det var dessutom den fjärde matchen av de senaste fem där DIF bara har fått in en enda puck.

 Mot Rögle gav man dessutom bort ett mål då gästerna gjord 1-1 efter generöst dräll av Djurgården.


– Ja, jag håller med. Vi kämpar och sliter men vi har bara inte kunnat göra mål här nu i de senaste matcherna. Det är helt klart vårat största problem just nu, så nu måste vi börja få in puckarna i mål! Helt enkelt, säger Dustin Johner.

Djurgårdens senaste fem matcher är mestadels en tung läsning: 1-3 mot BIK Karlskoga, 7-0 vinst mot Björklöven (ja ett undantag), 1-3 mot Karlskrona, 1-2 mot SSK på straffar och nu 1-2 på straffar mot gästande Rögle.

– Det märkliga är att vi har bra chanser, vi spelar tillräckligt bra för att vinna – Adam håller oss kvar i matchen också men vi ger honom inte det hjälp som krävs för att vinna i kväll. Och vi har ju inte gjort mål i de senaste straffläggningarna heller – och då tappar man poäng.

Och så har ni den här bjudningen som resulterar i 1-1. Sam tappar pucken till en Röglespelare i pp sedan är det kvitterat?
– Ja och det är inte hans fel heller. Han fick inte rätt stöd av oss andra, passen upp går fel, ingen av oss var rätt i positionerna där och det blev dyrbart. Det kostade oss segern. Och det är liksom så det ser ut nu, oavsett om vi sumpar mål i straffläggningarna eller det handlar om att få in returerna eller jobbet framför det egna målet som skapar chanser för dem. Inget verkar funka just nu utan det grinar emot och det är frustrerande men det enda vi kan göra är att fortsätta jobba hårt, fortsätta gå på kassen, fortsätta skjuta så kommer det förhoppningsvis att vända. Det bara måste vända nu – dels för att vi jobbar så hårt och dels för att vi måste få till en vändning för nu börjar vi halka efter.

Ja det är en rätt stor lucka uppåt nu, det är tio poäng upp till trean Västerås och sista direktplatsen till Kvalserien?
– Ja precis och vi var verkligen i behov av en vinst i kväll. Det var en otroligt viktigt match för oss.

Vad är vanligtvis problemet när ingen i laget får till det? Det är ju inte bara en eller två som har problem med skyttet, det är ju hela laget?
– Ja vad ska man säga?  Jag har inget bra svar på den frågan men vi måste göra fler mål. Man vinner inte när man bara gör ett mål. Och antingen möter vi världens bästa målvakter eller så är det vi som gör att de ser så bra ut. Ett av de två lägena är det ju så… men vi tränar bra, vi tränar på rätt saker, vi gör mycket bra under matcherna också men… vi måste få upp självförtroendet igen. För att få det krävs oftast att man gör mål, då kommer det med målen. Vi måste få en match där vi får ett par tidiga enkla mål, där vi får något med oss så att vi tar oss uppåt igen.

Ni hade ju en svit där ni vann sju av nio matcher och det såg ut som att ni hade tagit er upp ur svackan. Men sedan kom en ny svacka och nu har ni fyra förluster på de fem senaste matcherna. Vad hände?
– Ja du… jag vet inte om jag kan plocka ut en speciell grej som ligger bakom det utan det är något som hänt oss flera gånger den här säsongen att vi har varit upp och ner i resultaten, i matcherna. Och just nu är vi - som alla kan se – nere i en svacka igen och det är en svacka vi måste ur så direkt nu, säger Dustin Johner samtidigt som han febrilt försöker hitta en förklaring till att det bara inte går.

– Men det är svårt att trycka på bara en sak för vi jobbar, vi sliter – i dag hade vi fina chanser direkt, vi gör mål tidigt, vi dominerar matchen tidvis och har verkligen målchanser. Jag hade en och alla vi killar som förväntas producera måste upp en nivå till nu och se till att det verkligen blir mål också på de lägen vi har. Det är bara för alla att titta sig själv i spegeln och inse att man själv måste upp, det här måste bli bättre, så här ska det bli bättre. Det är det vi måste göra.

Kollar man på straffar så har ni dessutom sju förluster och bara tre vinster nu. Och ni gör nästan aldrig mål i straffläggningarna heller?
– Jag vet men jag antar att det är självförtroendet som sviktar där också. Om du har med dig känslan att du inte har gjort mål på ett tag och kommer in för att lägga en straff så… man försöker ju. Man vill så gärna göra mål. Det är ju ingen som missar med flit. Det är så svårt att förklara varför det inte går.

Och samma känsla av enorm frustration kommer direkt då jag för Johners egna straffar på tal. 
Djurgårdsforwarden har lagt sex straffar. Ingen har gått in. Och det plågar honom verkligen.

Ser vi till hela laget så har Djurgården fått lägga totalt 32 straffar (både straffläggning och i matcher) i HockeyAllsvenskan den här säsongen. Endast fem (!) av de 32 straffarna har resulterat i mål. 27 av straffarna är missade/räddade och måndagskvällen var inget undantag. Där Rögle satte två av de tre straffar man lade missade DIF båda sina (Jens Jakobs och Dustin Johner)

Vad gick runt i bakhuvudet på dig när du åkte fram som andre straffläggare efter att den första (Jens Jakobs hade missat?)
– Min känsla vara bara att det räcker nu. Det räcker verkligen nu. Nu ska pucken in! Det är bara åka in och sätta den och hjälpa laget att ta den där bonuspoängen. Och när jag får förtroendet av tränaren att lägga en straff och jag inte gör mål då kan jag inte vara arg på någon annan än mig själv. Jag tror jag gjorde mål på… var det sex av åtta straffar förra säsongen? Nu är det ingen under serien, bara någon under träningsmatcherna. Och så här får det inte se ut. Det är en sex, sju poäng som vi bara skulle ha med oss egentligen.

Vad gick fel i den här straffen, kom du för nära?
– När jag kom in så fejkade jag ett skott för att få honom (Brandon Maxwell) ur position men han bara slängde ut allt han hade och bredde ut sig. Det var inte vad jag väntade mig. Jag tänkte att han skulle bli ställd och gå åt fel håll men han gjorde sig stor och bred istället då kom pucken för nära. Han läste mig och insåg vad jag tänkte göra tyvärr.

Och lyckades sätta krokben med klubban också så du åkte in i sargen?
– Ja det var fult. Det var lite extra salt i såren men det är så det är just nu. Allt blir bara fel, inget går vår väg och det är SÅ frustrerande. Vi måste vända det här nu! Det är allt jag kan säga. Vi har ju visat att vi kan dominera i matcherna, det var ett tag där alla klev fram och höjde sig en nivå till. Och idag så var några killar borta (Marcus Sörensen, Joakim Eriksson båda magsjuka) men andra klev fram, vi har chanserna, vi har skotten, vi har returer att plocka upp där vi är med. Vi har alla möjligheter – jag hade till exempel en wrap around (där man går bakom målet och runt in i slottet) där jag inte vet hur han räddar. Han måste ha sett att jag kom för han flyttade sig och jag la pucken i axeln på honom. Hade pucken gått in där så hade vi haft 2-1 och en helt annan match.

Var ni för glada efter 7-0 vinsten Björklöven nyligen? Efter det har det ju varit tre förluster?

– Ja precis och … vi var inte FÖR glada. Det tycker jag inte. Tvärtom så var det ju bra för självförtroendet att få göra några mål där, få komma igång, så vi var nog inte för glada. Utan vi vet att vi kan spela bra hemma, vi gör det igen nu mot Rögle men det är bara… det är bara de där målen som inte vill trilla in. Du måste göra fler än ett mål per match, annars vinner man inte. Så är det bara

2 kommentarer:

Calle sa...

Man måste väl tillägga till liret idag att det var många spelare borta också, bl.a. Jocke Ericsson, Sörensen och Nisse Andersson som ju utgick under denna matchen. Ngn info/status där Marie?

Man undrar också lite granna hur den verkliga stämningen är i DIF, hur känner spelarna egentligen ex. för Zabel som coach mm? Det är mycket märkligt hur de kan dominera en match och leda med 1-0 eller 3-0 för att senare samma match bara kollapsa. Gång på gång.
Håller med Johner - Det får räcka nu!

Marie Hallman sa...

Calle: Jocke och Sörensen var magsjuka (står även i inlägget under)
Nils har en fraktur på tummen.
Jag vet inte varför det blir så här. KÄnns som de har problem att leva upp till alla förväntningar.Igen. Sedan är det klart att et märks när Jocke, Sörensen och sedan Nisse inte är med. De betyder mycket.