onsdag 6 oktober 2010

Dan Boyle " Jag hoppas att de minns mig"


 
(Dan Boyle, tillbaka i Globen. Foto:www.hockeymedmariehallman.se)

Han gjorde nio mål och nio assist under sina 38 matcher i Djurgården under NHL-lockouten.
Nu är Dan Boyle tillbaka i Globen – för NHL-premiär med San José mot Columbus under ett dubbelmöte på fredag och lördag.

Boyle minns sitt Djurgården, och fansen?
– Jag hoppas att de minns mig, men jag vet inte, det är ändå fem år sedan jag var här. Men jag hoppas att de gör det, säger Boyle ödmjukt.

Rinken är lite smalare än när han senast spelade här men det mesta i Globen är sig likt och Boyle kände sig genast hemma.

– Det känns verkligen kul, really exciting, att få vara tillbaka i Stockholm och Globen. Och kul att kanske få träffa några av dem jag spelade med då (i Djurgården). Jag kommer nog inte träffa dem i kväll (läs i går, då DIF spelade match mot Timrå) men jag hoppas jag kan träffa någon eller några av killarna under veckan.

Boyle berättar att han umgicks tätast med Marcus Nilson, Nisse Ekman, Jimmie Ölvestad och Kristofer Ottosson under sin tid i Djurgården.

– Men nuförtiden har jag mest kontakt med Marcus Nilson så honom hoppas jag verkligen hinna träffa.

 Vad minns du bäst från din tid här?
– Åh det är först och främst hemmamatcherna och de fansen som vi spelade inför. Det var en enorm upplevelse. Det är ju lite skillnad på hur fansen låter här och där borta (i NHL), de är lite mer högljudda här och var fantastiska att uppleva, det har jag inte gjort någon annanstans. Sedan förlorade vi tyvärr i semi den säsongen, det var synd.

Hur var känslan när ni rullade in mot stan från Arlanda? Och när du fick sätta grillorna på isen?
– Det var kanon. Det känns häftigt att vara här igen, jag minns känslan från då. Det var coolt att se Globen igen, det var en skön känsla redan när vi kom från flygplatsen och jag såg Globen dyka upp, att se den från utsidan. Och skönt att åka ut på isen här igen. Det ska bli kul att se vad fansen tycker om det här (NHL-premiären). Jag hoppas det blir en lika rolig upplevelse för dem som det kommer att bli för oss. Och jag hoppas de är lika högljudda nu som de var när jag spelade i Djurgården, det höjer verkligen hela upplevelsen.

(San Josés första träning på Globen. Foto: www.hockeymedmariehallman.se)

I San José bildar Boyle backpar med en annan Djurgårdsbekanting, Douglas Murray.
De har kört tillsammans i tre år nu och när jag ber honom berätta om sitt samspel på isen lyser Doyle upp.

– Åh han är awesome, en otrolig kille, riktigt, riktigt bra både på och vid sidan av isen. Han har, som alla vet en riktigt bra fysik men han är en mycket bättre spelare än många tror också. De flesta känner till fysiken och att han är bra på att tacklas men han är riktigt smart med pucken också. Vi funkar bra ihop! Har kul ihop utanför isen också.

Du är ju känd för din minst sagt offensiva ådra… så vem tar vilken roll?
– Wells jag är offensiv, han får stanna där bak, ha, ha.

Du får aldrig lust att byta?
– Nej, he, he, nope. Fast ibland när jag är trött så kan jag be honom ta över och gå på offensivt men annars är det jag, he, he, säger Boyle.

 
(Träning på Hovet, samtliga backar kör i svart. NHL-lagen tränar aldrig i fasta femmor, det är enbart europeiska lag som gör. Foto:www.hockeymedmariehallman.se)


När jag upplyser honom om att det pågår en namninsamling för att få Murray att ta en fajt i matcherna i helgen ser dock den kanadensiska stjärnbacken helt oförstående ut.

– En fajt??? Mot vem då? Någon i Columbus??? Ha, ha, ha. Nämen … alltså… varför då? Och mot vem? Visst kan han slåss om det behövs men han är en väldigt bra spelare, vi behöver honom mer i spelet.

Okej, jag misstänker att en och annan Djurgårdare kommer att sitta på läktaren. Har du någon hälsning till dem?
– Ja absolut! Jag skulle gärna vilja tacka dem för att de tog emot mig så väl som dem gjorde. De gjorde verkligen att jag kände mig välkommen. Jag var ändå en NHL-spelare som kom in och tog någon annan killes jobb, då kan det ibland lite ilska mot den som kommer in. Men så var det inte, jag blev bara bra bemött av alla.  Jag älskade att spela här och att få spela inför Djurgårdsfansen. Det var en riktigt rolig tid. Det vill jag gärna tacka dem för.

5 kommentarer:

Johannes sa...

Du glömde fråga när han kommer tillbaka! ;)

Marie Hallman sa...

Johannes: ha, ha.

Katarina sa...

Nuförtiden går jag in lika mycket på din blogg som klubben i mitt hjärtas hemsida för att jag tycker du skriver så bra och alltid är uppdaterad! Vilket grymt jobb du gör! Fantastiskt för stockholmshockeyn!

Jimmie sa...

Håller med Katarina, hyll hyll!

/Jimmie

Marie Hallman sa...

Katarina och Jimmie: tackar ödmjukast för de orden. Och för att ni läser. Jag uppskattar verkligen båda delar, och ni ska veta att de dagar jag är trött eller det går trögt då tänker jag på er. Det värmer så att ni läser och att ni gillar det som är på bloggen. tusen tack :)