"Vi är för svajiga i matcherna"

(Mats Bäcklin, assisterande tränare AIK. FOTO WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)

AIK gjorde en fin första period och spelade jämt med Luleå trots bara fyra noterade skott officiellt. Sedan. Ja vad hände sedan? Luleå tilläts köra över AIK som stundtals såg totalt förvirrade ut.

Det började flippa ut redan en bit in i andra perioden. I tredje var det totalhaveri från AIK:s sida och en välförtjänt seger för gästerna som hade det tålamod, de ständigt trummande fötterna och det samspel inom laget som AIK bara vara nära i förstaperioden.

Jag tog ett snack med andretränaren Mats Bäcklin. För vad ska man säga efter en sån här match egentligen?

– Nä men vi förlorar mot ett mycket bättre lag tycker jag. Första perioden var ändå ganska okej…

Jag tycker den var bra till och med, där kändes det som att ni hade chansen!

– Ja, det var bra fart i matchen och jag tycker vi skapar en hel del chanser – dock med bara fyra skott i den officiella skottstatistiken. Men vi har ju två eller tre två mot ettor, där jag tycker att vi inte har rejäla passningar och inte kommer till avslut. Där har vi högre krav. Sedan är de effektiva. De går för fullt hela tiden. Och när matchen står och väger så tycker jag att vi skapar många chanser. Sedan får vi även en fyra mot tre (överläge) vid 1-1…

Och där lyckas ni inte göra någonting?

– Nej. Vi gör ett jäkligt snyggt pp-mål i första men tycker drar vi ner tempot, tar inga avslut och jag ska inte säga att vi blir bekväma men jag vet inte varför det inte händer mer i fyra mot tre.

Ni hade ju fler pp där men det händer ju ingenting?!

– Nej jag håller med och vi tar för lite avslut.

Ni puttar runt pucken lite men det går för långsamt?

– Ja vi vet ju att de stressar i boxplay, det gör ju alla lag nuförtiden men vi behärskar det inte i dag.

Det känns som det börjar falla ihop lite halvvägs in i andra sedan är det ju total upplösning i tredje

?

–Ja vi släpper in två snabba, går bom i boxen och då har vi ändå haft bra boxplay den här säsongen tycker jag, då vi har spelat jäkligt bra. Men de gör två enkla mål, sedan kommer det sjätte målet alldeles för enkelt också och vi sjunker ihop och tappar självförtroendet. Det känns som vi tappar allting där och då. Det går inte att prata bort 2-6. Vi är inte bättre i dag, Luleå var däremot bättre på alla punkter.

Ni kommer ju ofta möta lag nu som – åtminstone på pappret är bättre – det kan ju inte se ut så här framöver hela säsongen?

– Nej och så har det inte varit hela säsongen heller men visst  - vi har varit svajiga i matcherna. Det är som det är men som jag sa. De har en extrem överbelastning och har en bra fart i mittzonen men jag tycker inte vi möter upp det ordentligt.

Vad skulle ni ha gjort för att möta det då? Vad borde ni ha gjort annorlunda?

– Det är en bra fråga men det är svårt att svara på så här tätt inpå. Det är kanske att hålla i pucken mer och skifta kant och försöka komma in den vägen men… jag har inget bra svar.

Nu är ju den här matchen som den är. Men det var tungt även mot Skellefteå (förlust 1-5 efter att AIK fokuserat mer på domaren än spelet, matchen mot Örebro var bra (seger 3-1), sedan är ni mestadels lamslagna mot Färjestad (förlust 1-3) och så kommer det här. Överkörning och förkrossande 2-6. Det känns ju inte som ni är mentalt hundra just nu direkt?

– Nej det sitter nog i huvudet. För vi har ju bevisat att vi kan spel jämt mot de bästa lagen tycker jag. Och det är som jag sa – vi är för svajiga i matcherna och vi får sota för det.

Vad kan man göra åt det då? Det känns som viktigt att det händer något nu?

– Ja absolut och jag tycker att vi tränar på bra. Och det gäller få med det ännu mer in i matcherna men vi måste vara göra mer stabila insatser i 60 minuter.

Men vad tränar man på för att bli mindre svajiga då?

– Ja... du. Som tur var så är det match direkt i morgon (lördag, Leksand borta) och vi kämpar febrilt för att få ihop det i 60 minuter.

Måste man inte göra något för att bryta den här mentala blockeringen? För annars kommer det ju bara rulla på här, tills ni verkligen sitter i skiten?

– Ja, det är möjligt. Det är klart att man är besviken nu när det blev 2-6 men det är match i morgon. Det är… bara samla ihop det här nu.

Det är lite det jag är ute efter, hur samlar man ihop gruppen mentalt?

– Vi får se. Jag har inget bra svar på det nu.

Jag förstår att du inte kan säga exakt vad ni ska göra nu men jag tänker mer generellt. Vad KAN man göra för att vända det här mentalt?

– Vi lär ju för det första ta mycket mer avslut och lägga puckarna på mål så vi kanske får några skitmål med oss och jobba den vägen. Jag tycker att vi ska göra det lite väl snyggt ibland. Vi har ju lägen i två mot ett, vi har lägen som jag sa. Men det rinner ut i sanden istället för att ta fler puckar på mål och det är ju där man lär börja. Vi måste in i skiten framför mål.

 Är det något som du (som assisterande tränare), Frasse (Rikard Franzén, headcoach) och Mats (Lindgren, även han assisterande) kan göra under en match om ni känner att det börjar svaja igen?

– Absolut. Vi försöker ju testa lite hit och dit men i powerplay där har vi två formationer så där gör vi inte om och vi gör ändå två mål (i pp).

Är det bara det man kan göra under match – kasta om i formationer – eller finns det något man kan göra för att stoppa raset?

– Ja man kan ju ta timeout och det gjorde vi men nej. Vi får inte matchen dit vi vill, Luleå får ju det och de vinner rättvist.

Från läktaren ser och känner man ju hur det börjar flippa ur. Känner ni det i båset också eller är ni för nära och för inne i det?

– Nej det är klart man känner det. 2-1 målet är ju efter ett långt byte och det blir ju långt hem och de får det för billigt tycker jag. Och 3-1 är ju ett pp och de får det enkelt också.

Men känner ni av att det börjar svaja i laget?

– Nej det tycker jag inte, inte där utan det är snarare i början på tredje när de får de där tre snabba målen som vi sjunker ihop som lag. Det är alldeles för enkla mål.

Redan i andra börjar det se stressat ut och istället för att lägga ett bra pass så flyger det puckar åt alla håll?

– Ja det är det jag menar med svajigheten. Vi håller inte ihop det i 60 minuter. Vi har ju bevisat att vi kan det men hur man än vrider och vänder på det så är matcherna i 60 minuter och det är målen som räknas. Så enkelt är det.

Första matchen mot HV var jättebra, ni spelade samlat - som ett team i varje femma, var tunga att möta och hade aggressiv skridskoåkning?

– Ja och tog för oss i närkampsspelet. Det går hand i hand allting tror jag.

Hur ska ni komma tillbaka till det spelet?

– Det är bara jobba som jag sa och vi kanske kan få lite självförtroende om vi får in lite enkla mål och sådär. Men sånt förtjänar man, vi måste in där framför mål, det är där målen görs. Det finns liksom inget konstigt utan det är stenhårt jobb som gäller och tro på det man gör. Vi måste bli effektivare.

Men det räcker ju inte med att komma in på mål, man måste komma mot målet också. Nu var det ibland puckar som flög åt alla håll och kanter.

– Jag håller med! Men vi lär ändå komma in där, för det är där det händer.

Kan det skapa självförtroende som man kan bygga ifrån?

– Ja precis, vi måste jobba ännu hårdare, ta ännu mer puckar in mot mål och därifrån bygga lite självförtroende. För nu testar vi ju inte ens målvakten. Vi har åtta skott mot mål efter två perioder och det är inte godkänt.