Read " De kommer att hålla sig kvar på topp fem, definitivt"

(Read gjorde mål men det räckte inte. Nu drar han till USA. FOTO WWW:HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)

Matt Read gjorde mål i första hemmamatchen för SSK mot Tingsryd, gjorde mål mot Djurgården i sin – kanske – sista match för Södertäljeklubben. Han leder den interna poängligan med 24 poäng (6+18) och anses av många vara den kanske mest komplette spelaren i hela hockeyallsvenskan. Nu åker han hem till USA för att fira jul:

– Men jag planerar ändå för att komma tillbaka om NHL-lockouten inte är löst, vi får se hur det går, säger Read till bloggen.

SSK var steget efter Djurgården i första perioden. Kom in i matchen i andra men det räckte inte utan Djurgården vann med 2-1 efter en mållös tredjeperiod.

– Jag tycker att det var en bra match av båda lagen med hög fart från båda håll – men tyvärr gjorde vi flest misstag och de drog nytta av det men jag tycker vi båda kan vara nöjda med spelet i slutänden, sedan förlorade vi tyvärr och vi måste lära oss av våra misstag.

Vilka misstag blev avgörande menar du?

– Framför allt att vi inte rörde på fötterna tillräckligt i första, det gjorde att vi kom i underläge direkt och fick börja jaga. Sedan sånt som att vi måste vara säkra på att våra killar har deras killar i vår zon. De hade gott om lägen i första och det blev lite kommunikationsmissar hos oss då. Men bortsett från det så tycker jag att vi, i andra och tredje perioden, spelade riktigt bra och hade fina chanser att göra mål men tyvärr lyckades vi inte utnyttja de lägena. Så då blev det som det blev men det kunde faktiskt ha slutat åt andra hållet, med vinst för oss också.

DIF hade stort övertag i första i puckinnehav, 64-36, sedan jämnade det ut sig?

– Ja, och det visar verkligen att vi inte rörde på fötterna tillräckligt. Vi är ett lag som är snabba på skridskorna egentligen och vi spelade inte så nu så det speglar väl det.

Och så satt ni mycket i utvisningsbåset?

– Ja precis och det reflekterar egentligen bara samma sak, att vi inte rörde tillräckligt mycket på fötterna, så det får vi dra lärdom av, säger Read.

Men han slutade som sagt med stil, gjorde det enda SSK-målet och har efter matchen lite svårt att förstå att det redan gått två månader.

– Det har varit kul men det har gått så fort! De här två månaderna har bara försvunnit i väg. Jag har haft en kanonfin tid här, det är supersköna killar i omklädningsrummet och det har varit lika kul varje dag att komma dit och träffa dem för träning och matcher. Jag kunde inte ha bett om ett bättre gäng att spela med så jag ser verkligen fram emot att komma tillbaka om lockouten fortsätter. Det är lite bitterljuvt att åka hem nu, det ska bli kul att träffa familjen men tråkigt att inte få träffa det här gänget, så vi får se vad som händer de närmsta två, tre veckorna.

Vad avgör om du kommer tillbaka eller inte? Måste lockouten vara ett faktum?

– Alltså… vi har väl sagt att den 27 december är någon slags deadline. Det är lite sista chansen för dem där borta att lösa det här och få slut lockouten om de ska göra det överhuvudtaget. Om det inte är klart utan ett sånt här ja, nej, ja läge som det är nu då blir det svårt att ta ett beslut. Men jag planerar ändå för att komma tillbaka då om det inte är löst, men vi får se. För samtidigt så är det ju svårt att säga något exakt datum för när vi ska ta ett beslut eftersom det är så ovisst med lockouten. Man vill ju ha så bra koll på läget som möjligt när man bestämmer sig så att det blir ett bra beslut.

Men det blir svårt för dig att veta hur du ska göra?

– Ja båda sidorna har ju skickliga förhandlare, Fehr och Bettman, och jag utgår från att de gör det bästa för just sin sida så det är svårt att veta hur det kommer att sluta.

Då blir det ju extra tufft för dig att ta ett vettigt beslut?

– Ja, så är det ju. Men vad ska man göra? Man har ju inte så mycket inflytande över det där, det ligger i andras händer så det är bara att gilla läget och ta det dag för dag och inte fundera för mycket på det antar jag.

Vad tycker du om hockeyn som spelas i Hockeyallsvenskan då?

– Det är bra hockey. Det är kul att spela här och det finns många skickliga spelare här. Det är snabb, roliga hockey och jag har haft skitkul här samtidigt som det har varit en lärorik upplevelse för mig. Det är definitivt en annan typ av hockey här, med den stora isen och det är mycket mer cirkulera runt än stop and go hockey, så det är annorlunda. Bara en sån sak som att man tar stora bågar i neutral zon, för att hitta öppen is är ovant, säger Read och fortsätter:

– Men det är kul också. Det sätter igång tankeverksamheten och man måste börja leta luckorna på isen istället för att vara hålla sig i sina gamla banor och positioner som man är van vid från NHL. Det är kul och krävande hockey, man är uppe på 100 procent i skridskoåkningen hela tiden, för håller man sig inte där så funkar det inte. så jag har verkligen tyckt det var rolig och lärt mig mycket av det.

Finns det något du kan ta med till NHL?

– Ja en sak jag lär ta med är att hitta de där öppna isytorna, även i offensiva zonen, så att man kan försöka åka ifrån stora backar. Det underlättar så klart om man är på stor is när man ska göra det, eftersom det finns så mycket mer ytor att leta upp men det gäller att hålla en blick över axeln, spana efter de där tomma ytorna och göra sig spelbar för dina lagkamrater så att de kan hitta dig i bra lägen.

Nu är det ju inte bara hockeyn som är annorlunda. Bussresorna, hallarna är långtifrån vad Matt Read är van vid men det har gått bra det med.

– Det är… ganska intressant. Det här med att åka buss i sex, sju, åtta timmar, komma fram till arenan och försöka skaka liv i benen lagom till matchen är definitivt annorlunda än livet i NHL. Jag minns inte ens när jag hade det så senast, kanske i juniorhockeyn, när jag var 19. Och det är verkligen en helt annan påse. Man måste ge cred till alla som har det här som vardag och ändå dyker upp redo och klara för match varje dag. Det är tuffare än man tror att ha fräscha ben och känna sig sugen på match mentalt efter en sextimmars bussresa.

Många timmar i buss är en bra chans att lära känna killarna väl också?

– Ja bussresorna har varit kul. Man försöker sova så mycket man kan och vila på vägen ner, på vägen hem spelar man kort eller hänger med grabbarna. Det är verkligen en helt annan påse, något man får ta lärdom av och jag har haft kul på de där resorna, det har jag, säger Matt Read som utan att tveka rankar matcherna mot Djurgården – såväl hemma i Templet som på Hovet - som de häftigaste när det gäller publik och stämning.

– Det märks att de här matcherna betyder mycket för båda lagens fans. Jag har aldrig sett såna här klackar förr och bara det här att klackarna sjunger mot varandra – att sången går fram och tillbaka - är rätt häftigt att få spela inför. Det triggar verkligen i gång både lagen och övriga fans när man har så stora klackar.

Kändes hettan ända ner på isen?

– Oh ja. Jag ville tysta klacken där nere på kortsidan med ett segermål men det gick inte tyvärr…

Men du tystade de en gång när ni reducerade?

– Ja men det var inte nog… och inte samma sak! Säger Read.

När jag ber honom säga vad som varit roligast och konstigast kommer dels språket upp – svenska är som kinesiska för en amerikan – men också möjligheten att hinna se mycket av Stockholm, av Sverige på alla bortaresorna plus en två dagars tur till Berlin under förra uppehållet.

Read har bara haft flickvännen här i några veckor men har sluppit känna sig ensam ändå eftersom bästa vännen och lagkamraten Emil Billberg ju var den som såg till att han kom hit och även har sett till att han mått bra när hemlängtan satt in.

Matt själv hjälpte sedan i sin tur till att introducera Cam Fowler i laget:

 

– Killarna är lite tysta och försiktiga i omklädningsrummet när man kommer som ny och det var samma för Cameron när han kom men efter någon vecka så öppnar grabbarna upp sig. Sedan har det varit hur bra som helst så jag passade på att hjälpa honom att komma in i det lite också.

Du såg verkligen ut att trivas med Calle Hagelin så länge han var kvar, hur har det varit att spela på här utan honom?

– Det har varit lite upp och ner det där. Vi hade en kanonkedja med Carl, Damien och mig och vi fick det att rulla…

… och gjorde mål varje match?

– Ja precis, det var så jäkla rolig hockey att spela men så är ju Calle en av världens snabbaste spelare i världen också. Du ger honom pucken, du ser honom flyga iväg och försöker bara hänga med där framme. Sedan när han åkte så fick jag lite mer andra roller, fick vara lite mer defensiv. Honom kunde du ge pucken och bara hänga med när han dundrade in i offensiv zon och började bygga upp chanser så utan honom har det varit ett annat spel för mig. Helt klart, säger Matt Read och fortsätter:

– Jag tappade lite av mitt spel när han åkte hem. Det är alltid bra att ha en annan NHL-spelare vid din sida, jag kan inte säga nog bra saker om honom. Men jag är glad att laget fick ett momentum och att man har fortsatt hålla i det. Inför kvällens match låg vi ju fyra, femma och jag tror att det här laget kommer fortsätta hålla sig kvar i toppen även utan mig. De kommer att hålla sig kvar på topp fem, definitivt. Det är ett hårdjobbande lag och de vill aldrig förlora. Det är kämpa, kämpa, kämpa. Det är häftigt att se och härligt att få vara en del av det.