fredag 17 maj 2013

"Han växer av utmaningen och får energi av den"


Enroth blir bara bättre ju tuffare läget är. Det bådar gott. FOTO WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)

Har ni hämtat er efter kvartsfinalrysaren mot Kanada? Jag har det men med viss möta. Nu väntar nästa magsårsframkallande fajt, i form av semifinal mot Finland.

Det var Tre Kronor som väckte mitt intresse för hockey som liten. Att sitta där på köksgolvet och leka med radiosportens utsända i radion var en höjdare.


Jag växte upp i en tid när Sverige förlorade mer än de vann, Sovjetunionen dominerade och det var inte helt ovanligt med kommentarer som ”och där blev det tvåsiffrigt för CCCP igen” men det fanns alltid en liten räddningsplanka. Finland. Om vi bara slog Finland då var allt okej liksom.

Maskens två snabba mål på nio sekunder 1986, Tornbergs one and only mål i tvåmatchers finalen 1998, den galna vändningen med Sundin i VM2003 och inte minst OS-guldet i Turin 2006. Det finns många härliga matcher att minnas om man vill se Tre Kronor knäcka Lejonen.

Sedan har ju Finland skickat tillbakakaka genom att ta VM-guld i Globen 1989, ta över den svenska VM-låten och inte minst slå Sverige i VM finalen Bratislava för två år sedan.

Det finns med andra ord gott om bränsle för hatkärlek (mest kärlek även om det inte låter så under match) så fort det är hockeymatch och framför allt när det är VM-matcher och i det här fallet semifinal  mellan Sverige och Finland. Och lördagens fajt kommer bli en höjdare, det törs jag lova på förhand.

Visst, Alexander Edler är avstängd VM ut nu för tacklingen på Eric Staal senast men Sverige tog sig samman då och med den genuint sköna stämning som verkar finnas i laget så klarar man sig utan honom nu också. Det är jag övertygad om.
***
Jag är fortfarande deppad över att min Jhonas Enrothintervju fuckade upp totalt rent tekniskt efter kvartsfinalen. Jhonas var så glad och sa så mycket roliga saker att det hade varit kul att få delge er det. Att jag för en gångs skull fick intervjua honom utan tio mikrofoner och reportrar som avbryter runt omkring svider ju extra mycket.

Men hur som helst…

…vi pratade bland annat lite om när Globenpubliken sjöng Enroth, Enroth.
Jhonas sken som en sol när det kom upp, sa att han visserligen hade varit med om det förr, bland annat i Södertälje men att han blev varm inombords och växte lite ytterligare när han hörde stödet.

… Han sa att friläget som Steven Stamkos fick var riktigt svårvunnet men han tog det, förmodligen hans bästa räddning mot Stamkos så här långt i karriären.

Han försökte se förlängningen som en omstart av matchen, typ period ett igen och var extra supertaggad när det väl blev straffar. Det blir han alltid. Det finns en riktigt killerinstinkt i Jhonas Enroth som är en fröjd att se.

Ju tuffare läge, desto mer som står på spel, desto bättre blir han. Han växer av utmaningen och får energi av den och en sån inställning kan man ju inte göra annat än älska.

**
Ni vet väl föresten att det går en supportermarsch från Medborgarplatsen i morgon? Det delas ut gula  t-shirts klockan 12.30 och sedan går marschen via Götgatan, Skanstullsbron, Gullmarsplan, Söderstadion, Hovet och fram till Globen. Kan bli maffigt.

Inga kommentarer: