Forsberg: " Nu hänger vi på i toppen"

(Anton Forsberg har nu totalt tre hållna nollor den här säsongen. FOTO: WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE/ARKIVBILD)

Sextioåttaskott emot på de två senaste matcherna. Och noll insläppta mot Leksand hemma senast och mot Örebro borta i dag, lördag.

– Det var skoj, absolut! Säger Anton Forsberg som om två nollor i rad mot topplag är det enklaste i hela världen.

Och det är väl så det känns när spelet flyter, man står rätt hela tiden och allt liksom bara kuggar i.

Att Leksand vann skotten med 36-26 i förrgår och att Örebro vann skotten med hela 32-13 under lördagen var inget Forsberg, eller Sockan som han kallas av lagkompisarna, funderade så mycket över:

– Vi spelade som vi brukar på bortaplan, spelade tajt bakåt och liksom lät dem anfalla. Sedan så gick vi väl på kontringar, fick ner pucken djupt på dem och kunde hålla tryck länge där nere. Jag hade väl en del att göra men vi spelar som sagt tajt så de fick inte så många lägen, vi gjorde det svårt för de att få bra lägen.

Jag följde matchen på LT och det såg ut som du fick sträcka ut rejält innan första pausen?

– Ja, de hade några lägen där pp:et i slutet av första, då gjorde jag väl en skön räddning.

Är det den du är mest nöjd med?

– Nja det är klart att jag är nöjd med den räddningen men det var bara skönt allmänt sådär. Jag är mest nöjd över att vi kunde vinna, det var skönt att få revansch på matchen mot dem på försäsongen. Det var min första match i SSK och vi förlorade med 2-4, det var ingen match jag var stolt över så DEN kommer jag ihåg…

Om du jämför spelet då och nu, vad är skillnaden?

– Dels att vi spelar mer som ett lag nu och sedan har jag väl jobbat mycket på träningen med att hitta mitt spel, jag har utvecklats hela tiden och känner mig tryggare i allting.

På vilket sätt har du utvecklats? Är det saker som vi från läktaren kan se tycker du?

– Nej, det är inga detaljer så, som är synbara för andra. Utan jag jobbar bara för att bli bättre på allting, det är smådetaljer allting men för det mesta saker som gör att man känner sig trygg och vet vad man ska göra i varje situation. Det kommer ju med att man spelar mycket matcher också och har bra träningar. Man blir bättre på att veta när man ska använda vilja grejer i vilka situationer och sådär.

Nu vet man ju inte hur det hade varit i Modo men det var ju helt klart lyckat för dig att bli utlånad i alla fall?

– Ja, jag är jättenöjd med att jag får var här och spela i ett skitbra lag, i en bra förening med en jättebra målvaktstränare. Jag känner verkligen att mitt spel har utvecklats och kommer fortsätta utvecklas under det här året.

När du säger det där om att välja rätt agerande i olika situationer så tänker man ju att du har fått bättre spelförståelse också?

– Det är väl en del i allt också men det är mest att man snackar (med målvaktstränaren Janne Öhman) om ens spel. Man har ju sitt eget spel, ett sätt hur man vill spela och vill få de delarna at funka så man verkligen vet vad man ska göra i varje situation, säger Anton Forsberg.

Han har – så här långt – näst bäst räddningsprocent i HockeyAllsvenskan (93,37), ett snitt över insläppta mål på 2.0, har hållit nollan tre gånger, vunnit 13 och förlorat sju av de tjugo matcher som han har spelat.

Kanon så klart men nu har ju SSK en bra målvakt till i Sebastian Idoff som har 91,80 i räddningsprocent, GAA på 2,36 samt har vunnit åtta av de tretton matcher som han har stått.

– Det är skitkul! Och bra. Ett tecken på att vi gör något bra tillsammans med Janne.

Varför funkar det så bra mellan er två och honom?

– Det är väl att vi kan diskutera fram lösningar hela tiden. Man känner sig trygg med honom, om det är något vi inte tycker funkar så kan man säga till honom att det här gillar jag inte, så här vill jag göra i stället. Då diskuterar vi fram en annan lösning, sedan tar vi in den lösningen i mitt spel. Det är så oerhört bra att vi kan ha en så fin dialog.

Händer det att du och Janne inte kan komma överens? Att någon måste ge sig?

– Nej, det handlar inte om att någon ska ge sig utan det handlar om att det ska funka och funka bra och då gäller det att vi diskuterar fram något. Till slut brukar någon säga att jag det är bättre sådär. Så det är inga diskussioner så utan vi resonerar fram vad som är bäst, säger Anton Forsberg.

Som har fått en kompis för livet i just Sebastian Idoff.

– Vi är skitbra polare, allt funkar och det klickade snabbt mellan oss. Det gör att även om vi konkurrerar så kan vi vara kompisar och ha roligt ihop utanför isen.

 Han hade hängt upp något vid din plats efter Leksandsmatchen… en massa bilder på dig va?

– He, he, ja… hm. Jag vet inte vad det var han tänkte, han hade hängt dit en massa matchprogram. Han ska alltid hålla på och hetsa och jävlas och ha lite roligt så jag vet inte vad det var men han skulle bara skoja. Det var roligt.

Du får göra något tillbaka då?

– Jadå, det kommer… He, he.

Brukar ni två kunna säga till varandra om det är något som måste ändras också?

– Jo men vi har så olika stilar i målet. Jag har mitt spel, han har sitt, man måste resonera sig fram till sin egen stil. Vi är rätt så olika i kroppen ju, jag är större (längre) han är kortare och snabbare och kompenserar längden med annat i spelet. Så jag använder mitt spel, han sitt, sedan kan vi plocka upp smågrejer från varandra som vi tycker är bra men det är inte mycket mer än så.

Du, det här med att ni bara gjort ett mål framåt i de här två senaste matcherna. Hur mycket stress är det som målvakt att veta att man bara har det enda målets marginal?

– Äh man tänker inte så. Man vet vad man ska göra så det är bara att köra. Jag är ju själv mer nervös när jag sitter vid sidan av eller står i båset. När man är på isen tänker man bara på vad man ska göra nästa situation och nästa, man tänker bara att nu ska vi klara av det här. Man ska alltid tänka positivt.

Är det extra gött att ni slog nollat två topplag då?

– Än det är skitsamma vilket lag det är så. Det är mest allmänt skönt att vinna, nu hänger vi på i toppen. Det är skönt att det inte är något glapp uppåt så att man måste jaga. Det känns ju betydligt lättare att ha en eller två poäng upp istället för att ha sju, åtta poäng upp (till kvalserieplatserna). Det är väl att vi inte har något stort glapp som är absolut skönast.