(Erik Gustafsson. FOTO WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)
Han sköt på målvakten, bredvid
målet, kom fri ett par gånger och träffade målramen så det klingade högt vid
ett par tillfällen. Men till slut så, fick Erik Gustafsson göra 4-0. Framspelad
av bästa kompisen Gabriel Landeskog.
–
Det är så jävla kul att lira nu, framför allt att vi spelar bra inför den här
publiken är hur jävla kul som helst, säger en överlycklig Erik Gustafsson.
Han
höll på att gå i bitar av lycka när det var klart att Gabbe lämnade Denver för
spel i Djurgården på grund av lockouten. Det är en fyra, fem år sedan de
spelade ihop sist minns Erik och just som han ska svara på varför det är så
sjukt kul att få spela ihop igen kommer kärnkrafsverket Landeskog ångandes och segertjuter
bakom huvudet på Erik.
–
Ja du ser hur han är! Ha, ha. Det är riktigt kul att ha honom tillbaka. Jag har
levt med honom i … vad är det nu... hm… tio år. Har känt honom i tio år och
gått i skolan tillsammans, så det är riktigt jävla kul.
(Bästa kompisar. FOTO: SARAH CARLSSON)
Men spelat ihop med länge, det har
du ju gjort med andra här i laget med?
–
Jo men det blir så när Dogge och Gabbe kommer in här, det blir liksom
nytändning! Man vill ju själv visa upp att man kan spela!
Men
det tog som sagt ett tag innan han gjorde som Gabbe – mål.
–
Jag hade ganska många lägen idag, ribban klingade sedan fick jag två frilägen
och hade en på slutet… men där sköt jag bara, jag var så trött så jag vet inte
var jag siktade. Men det var skönt att få in en kasse där på slutet i alla
fall. Man vill in direkt på banan när man kommer till ett byte. Det är riktigt
roligt med hockey nu alltså!
(Där satt den!. FOTO: SARAH CARLSSON)
Nu har du gjort två mål, vilket är hälften
så många mål som Gabbe? Triggar ni varandra något där?
–
Ja vi är på varandra om mest poäng i varje match, men han är ju forward så han
har lite fördel…
Du borde kanske ha handicap?
–
Ja exakt! Men han tycker det är jämnt han.
Sedan är frågan vem som gjorde det
där 3-0 målet? Gabbe som styrde eller Pontus Åberg som sköt från kanten?
–
Ja exakt! Men jag tyckte det var Ljungh… han stod ju också där framme. Men han
jublar ju högst av alla Gabbe, så han får dem ha, ha. Han tyckte väl att han
var på pucken innan den kom in i målet, säger Gustafsson med glimten i ögat
samtidigt som han skiner som en sol.
( FOTO: SARAH CARLSSON)
DIF
har i och med 4-0 segern över Asplund, fyra raka vinster. Det hände inte en
enda gång förra säsongen utan senast det hände var 2011 mellan den 15 och 21
februari då Djurgården vann mot AIK på straffar, HV71, Modo och Frölunda. Vill
man leta fyra raka trepoängare så får man backa någon månad till. Senast det
hände i Djurgården var december 2010 då DIF vann mot Modo, AIK, Skellefteå och
SSK mellan 11 och 28 december. (Det var landslags och jul uppehåll mitt i allt om
någon undrar över tiden).
Men
det finns en del att jobba på också. Spelet i första perioden hade allt annat
än segervittring över sig.
–
Ja lite rätt har du där. De första sju minuterna så… de kommer hit jäkligt
taggade för att möta Djurgården. Så vi måste vara med direkt när pucken släpps
där.
Vad sa ni i pausen? Någon sa i andra
paussnacket att ni stod still och spelade hockey i första perioden?
–
Ja precis, det var det snack vi hade i pausen inför andra, att vi stod still
och kollade vad de (Asplöven) gjorde och tog inte för oss, för att göra vårat
spel som vi gjorde i andra och tredje tycker jag. Vi måste vara beredda när
pucken släpps.
Det känns som ni haft samma
inledningar mot alla de här kämpalagen, BIK Karlskoga, Karlskrona, Asplöven…?
–
Ja exakt, jag vet inte vad det beror på faktiskt. Det är tråkigt att vi börjar
så, jag har inget bra svar på det. Att vi kommer tillbaka i slutet av första
efter de första tio minuterna är riktigt bra tycker jag, och så fortsätter vi
bra i andra och tredje. Det är positivare att se det så.
Och när ni trycker på och gör tre snabba
mål så är det klasskillnad, det får man ju ändå säga.
–
Ja precis, det är det som gör det kul att lira. Alla gör riktigt bra jobb, s-p-e-l-a-r
hockey, gör det vi ska göra inte bara sliter och åker hit och dit på planen.
De här lagen jag nämnde nyss spelar
ju väldigt kompakt defensivt, som en köttmur tidvis är det svårt att spela mot
dem?
–
Ja, jo absolut. Jag vet inte vad det är… men det gäller vara beredd på att det
är bra lag vi möter, vi kan inte kolla på tabellen var de ligger eller vilka vi
möter. Det gäller att gå ut och göra vårat jobb i varje match vi spelar, säger
Erik Gustafsson.
(Måljubel. FOTO: SARAH CARLSSON)
Tre
av de fyra målen kom hur som helst i en andra period där Djurgården hittade den
stora luckan i Asplövens spel – mitt i laget som blev långt och utdraget:
–
Vi insåg att vi måste in där, vi skrek i båset till varandra att det finns en
lucka i mitten, det är bara kolla upp så hittar man den. Vi tog pucken från
mittzon, eller ut på kanten så stack killen som lirade ut den in i mitten mellan
backarna bara, det såg ganska enkelt ut ändå… men har man fart under grillorna
så är det mycket lättare att spela ishockey.
Något annat som finn kvar på to do
listen är power play där det fortfarande inte har lossnat för Djurgården:
–
Nej precis. Det är som vi gör i första perioden. Vi står still. Nu får han som
har pucken, nu får han göra något. Vi måste hjälpa varandra, röra på varandra,
åka runt och byta platser. Även om vi är en man mer så måste vi röra på
varandra och ha bra spel och bra rullningar, det vi måste upp med.
Röra på varandra?
–
Nä men om en back hoppar in i mitten då måste nästa back ta hans plats, att man
rör på sig så… det finns lite olika spel där. Det är så vi ritar där uppe (i
omklädningsrummet) men man måste göra det på isen också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar