(Danne hade ett hårt jobb mot ett jagande Finland. Foto:www.hockeymedmariehallman.se)
Daniel Larsson fick ta söndagsmatchen mot Finland.
Ingen jättelätt uppgift med ett av skador decimerat lag som dessutom gick lite på tomgång:
– Det är svårspelat när det fattas folk. Men min insats var väl okej, förutom med målen som studsade in lite konstigt båda två, så är jag nöjd, konstaterar HV-målvakten.
Finland vann skotten med 41-23 och det speglade matchen väl. Lejonen var klart hetare för dagen och låg på som bålgetingar. Men Danne spelade bra och släppte bara in två – lite konstiga - mål under ordinarie tid.
– Vid det första försöker de spela på en kille på bortre stolpen, det kommer en kille där, pucken träffar min baki min skridsko och studsar till hans blad så att han fick väl nästan öppet mål där.
Vad händer vid Finlands andra mål? Det såg ut som om pucken bara ramlade ner från ingenstans där?
– Ja, vid andra så är det ett backskott sedan vet jag inte vad som händer men det kommer en kille där sedan bara smäller till det till. Jag vet inte om han träffar pucken på tennis med klubban eller vad som händer men det smäller till, pucken dimper ner sedan vet jag inte hur han får in pucken riktigt (den går mellan Larssons ben).
Du gjorde en fin räddning på övertid också?
– Ja någon gång måste man kliva fram, ha, ha. Han var hyfsat ren också så man får försöka att inte förivra sig och hålla höjd så gått det går bara och det gick ju bra.
Vad säger du om straffarna?
– Vid första var jag ju uppe på läktaren ha ha… Jag har mött honom (Petri Kontiola) mer än en gång, bland annat i AHL. Han var med i allstarlaget där borta så jag vet hur han brukar lägga straffarna, han brukar lägga de på backhand och upp i nättaket, så när jag stöp på han så väntade han så klart ut det och skickade in pucken över mig istället. Men de andra två (som Larsson tog) var bra.
Men det måste ha känts märkligt när ni var nere på fyra backar?
– Ja det blir mer svettigt när vi blev kort om folk, he, he men grabbarna kämpar grymt bra och under matchen tänker man inte på det så mycket. I pausen får man höra att den och den är borta och då kan man känna att nu blir det svettigt men sedan under spelet så är man så inne i det, då bara köra man.
Danne Larsson har varit med i samtliga tre EHT-turneringen den här säsongen och varje gång har han fått stå en match – och alltid mot Finland. Det är ingen tanke bakom det, säger förbundskaptenen Mårts. Men visst är det ett litet otacksamt läge att komma in i sista matchen när laget är trött och tärt efter tre matcher på fyra dagar:
– Ja det blir lite annat. Man får mer chanser och skott emot sig och vi spelar inte i närheten lika bra i dag som vi gör i de två första matcherna så det blir lite jobbigare. Det krävs mer av mig i ett sånt läge men å andra sidan så blir det ju en utmaning och jag behöver ju få erfarenhet så det är ju inte fel.
Att du har mött Finland tre gånger nu, ger det någon fördel?
– En del spelare har varit med i alla matcherna och några har jag bra koll på. Man lär sig lite hur de avslutar, Pilström gillar till exempel at sätta dem högt upp i plockhandskrysset när han kommer fri, men sedan är det ändå så många olika situationer i under matchen så det spelar inte så stor roll.
Vad ger det dig att vara med på de här turneringarna?
– Det är ändå ett snäpp upp. Det går lite fortare, det är lite bättre avslut och så, så jag får bra träningar om inte annat.
Vad säger du om din sits jämfört med Stefan Livs?
– Alltså, Liven har ju mycket mer erfarenhet och jag behöver få det så det är bra att få spela någon match i alla fall. Sedan är det trist om man inte får spela, men det är bra för min utveckling att det blir en match i alla fall och jag kan inte göra så mycket åt det. Jag kan bara göra mitt bästa så är det upp till tränaren sedan att välja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar