söndag 20 februari 2011

MacNevin: "Det kändes pretty good. Helt okej i kroppen"

(Josh har nu äntligen gjort comeback. Med 19.18 i istid dessutom. Foto: www.hockeymedmariehallman.se/arkivbild)

Han var med på värmningen mot Frölunda för att ”känna lite på det”. Men igår mot HV var det äntligen dags för Josh MacNevin att göra comeback i en match. Och det med hela 19.18 i istid, näst mest i hela AIK.
– Det kändes pretty good! Helt okej i kroppen. Jag önskar att vi hade vunnit också, det var synd att vi inte gjorde det. Men vristen kändes bra så det var okej, säger AIK-backen.

Benet är så helt det kan bli och ett par metallplattor där inne gör att det är hur stabilt som helst. Men smärtan finns kvar, den får Josh leva med ett tag till:

– Ja den är kvar. Definitivt, he, he. Men den går att leva med. Och det är en smärta som man måste vänta sig när man har brutit foten på det där sättet. Då vet man att det kommer göra ont, men så länge det inte blir värre så är det okej. Då vet man att det bara är att köra på, säger MacNevin.

Han tar lite smärtstillande fortfarande men foten är som sagt inget hinder längre. AIK hade tre pp i går, MacNevin var inne lite på vart och ett av dem och hade totalt 1.49 i istid i pp. Två skott blev det också, men utanför:

– Jo det kändes att jag var lite rostig. Det tar nog en liten stund att komma in i det, att komma tillbaka i den form man var.

 Vad var tuffast i går?
– Förmodligen farten. HV är ett riktigt bra lag och att komma tillbaka mot den offensiva kraft som det laget har, det var tufft.

Kul att du fick göra comeback mot det värsta motståndet (tillsammans med Skellefteå)?
– Ja, ha, ha, ha. Det var ju typiskt men jag hoppas det kommer bli bättre och kännas enklare allteftersom nu.

Något som kändes enklare än du trodde?
– Näe! Men jag trodde faktiskt det skulle vara ännu tuffare med tanke på att jag inte har spelat på tre månader medan alla andra kört på och byggt upp matchtempot under tiden. Jag trodde jag skulle vara långt efter alla andra matchen igen men det gick okej ändå faktiskt. Jag var lite nervös innan, men man måste ha självförtroende där ute och jag kände mig stark och redo för att spela. Sedan hade jag velat göra mål och bidra lite mer offensivt, men det var okej för att vara första matchen.

AIK fick en mardrömsstart då HV åkte genom ett sömnigt AIK-försvar och gjorde 1-0 redan efter 33 sekunder. Men sedan ryckte Gnaget upp sig och spelade, enligt rapporteringen i media, riktigt bra resten av matchen:

– Ja det håller jag med om, vi spelade ganska bra sedan var det återigen grymt målvaktsspel av Victor. Han var en stor del av att vi hängde med där och han gav oss chansen att komma tillbaka i matchen direkt. Och vi gör en bra match sedan, vi var nära mål en tre, fyra gånger på slutet. Och HV är som sagt ett riktigt bra lag, säger Josh MacNevin som var ner och cyklade lite dagen efter matchen för att få ut lite slagg ur kroppen.

Striden runt strecken är sjukt jämn nu, det vet även MacNevin.

– Det är galet tufft och det här sista sex matcherna blir enormt viktiga. Vi bara måste spela bra och vinna men det tror jag vi kan göra. Att förlora som i går, svider verkligen, framförallt så vi spelade bra och lika gärna hade kunna vinna den matchen. Att inte få med sig en endaste poäng då svider verkligen då.

Hur hanterar du läget?
– Det är bara försöka att inte tänka på läget, det hjälper oss ändå inte att gå runt och fundera. Det enda vi kan göra är att jobba hårt och göra som coachen säger, spela enligt vårt system. Gör vi det och spelar som ett lag så kommer det gå bra.

Som det ser ut nu kan det bli en målskillnadsaffär, hur mycket har man det i tankarna där ute på isen?
– Som du säger, ett mål kan avgöra allt men det går bara inte att tänka på det under matchen. Det är bara se till att de inte göra några mål på oss och så försöka skyffla in så många som vi bara kan själva, säger MacNevin.

Som kanadensare är det här med risken att ramla ur serien något nytt och ovant. Och i allsvenska Växjö var det ju ett helt annat läge.
– Ja usch, det är första gången jag är med om det här. Och det är tufft! Ingen vill hamna i kvalserien. Det är inte som i allsvenskan, då hade man inget att förlora det har man nu. Men det är bara jobba på, hålla sig positiv och göra allt man kan för teamet.

Hur hanterar man då en förlust som igår? När man vet hur tajt det är?
– Alltså… alla i laget tyckte att vi gjorde en bra match, vi var ändå nära att slå bästa laget i serien, det är en bra bonus (mentalt). Mer än så kan man inte tänka på det, man måste se till att hålla sig positiv i stället.

Vem är det som håller uppe humöret i laget?
– Många men Dick (Tärnström) är en bra ledare i laget, han är alltid positiv. Roger (Melin) och Gunnar (Persson) är också positiva jämnt. Det är viktigt att de inte får panik och det får de aldrig heller. Det är bra för oss. De har hållit i gång oss hela året på rätt sätt och när de äldre killarna i laget visar vägen genom hårt jobb på matcher och träningar och Gozzi håller sig positiv så tror jag det kommer att gå bra.

Melin kan verkligen se lika lugn ut som en filbunke. Är han det inåt laget med?
– Ja, verkligen, he, he. Han håller alltid killarna på bra humör. En del tränare gapar och skriker och håller på, men det gör att många spelare börjar tänka och göra saker som de inte ska göra. De försöker för mycket, försöker göra saker de inte klarar av i ett sånt läge. Men inte med Roger, det är viktigt för oss att han är just sådär kolugn. Han och Gunnar motiverar oss alltid på rätt sätt, så att vi varken är FÖR exalterade när det går bra och inte deppar ihop om det går dåligt eller något gör ett misstag.

På tisdag väntar Brynäs hemma och första matchen på Hovet efter skadan. Det ser MacNevin verkligen fram emot:
– Ja det kommer bli härligt. Fansen har varit ett sånt grymt bra stöd hela tiden för mig så det blir kul, for sure!

Inga kommentarer: