Jag har ju berättat att jag gjorde ett gäng grejer inför JVM till TT och NSD. TT-texterna och bloggens egna med DIF-gänget har ni fått. Här kommer den sista, som är skriven för lokaltidningen (i Luleå) NSD om JVM-lagets andremålvakt Anders Nilsson. JVM börjar för övrigt på annan dagens kväll! Missa inte det....
(Anders Nilsson alias King Kong, Grizzly, Fantomen och Nisse! FOTO: Marie Hallman)
Brynäs supertalang Jacob Markström är given etta – inför JVM. Men:
– Det var Modig i Luleå inför den här säsongen också. Sedan kan det hända grejer, det gäller att vara redo, säger Luleåmålvakten Anders Nilsson.
Han vet hur det är att vara given tvåa inför en säsong eller ett mästerskap .Men vet också hur man vänder på steken:
– Jacob var med förra JVM och var riktigt duktig. Så det gäller att jobba riktigt hårt på träning, kriga på och sedan ta chansen när man får den. Man åker inte till JVM med inställningen att bara spela en gruppmatch. Man åker dit med inställningen att spela mer, säger Nilsson till NSD.
Hösten i Luleå har visat att det går.Inför premiären hade han:
– Ställt in mig på att vara andremålis eller vad man ska säga. Sedan har jag fått spela lite mer än jag trodde.
24 matcher har det blivit varav 20 hela matcher, en där han har blivit inbytt och tre där han har blivit utbytt.
– Jag hade ingen siffra sådär innan, ville inte hoppas på någon siffra heller för då kan man bli nöjd om man uppnår den fort eller bli besviken om man inte når den. Jag visste att jag skulle ta chansen när den kom men visst, hade någon frågat mig i juni så trodde jag aldrig att jag skulle ha spelat 20 hela matcher när man summerar säsongen vid jul.
Men trots att Anders Nilsson redan snott åt sig förstaspaden och dessutom hållit två nollor under debuthösten, så är han inte nöjd.
– Jag tycker själv att det kunde ha gått bättre än det har gjort för mig personligen. Det har slunkit in några mål här och var som jag borde ha tagit och även om vissa matcher varit riktigt bra så tycker jag att jag överlag borde få till en jämnare nivå på spelet, säger Luleåtalangen med ett leende.
Tittar man på statistiken så ger den honom rätt.Där finns två hållna nollor men också en räddningsprocent på 89,95och ett snitt på insläppta mål på 2,59.
– Det har varit några matcher som dragit upp och några där jag släppt in lite mycket mål som dragit ner räddningsprocenten. Men överlag har jag haft ganska lite skott på mig på hemmaplan, det drar också ner statistiken, då är det oftast svårare att ha en bra räddningsprocent.
(Anders Nilsson på JVM-lägret i Uppsala. FOTO Marie Hallman)
Men två nollor, redan? Det finns ju målvakter i elitserien som spelat fler säsonger utan att ha en enda?
– Ja, det är riktigt kul. Man strävar ju efter att hålla nollan även om tre poäng är det viktigaste. Men om jag ska vara självkritisk så tycker jag att det finns några matcher till som jag kunde ha hållit nollan i, men där det slunkit in någon puck i slutminuterna, säger Nilsson och rynkar på ögonbrynen.
Vinnarskallen i honom hatar varenda puck som måste rakas ur målburen. Det händer att han sitter och svär för sig själv – med alla grejerna på – i någon halvtimme efter en match som han är missnöjd med.
Som efter förlusten mot Brynäs i november där tränaren Roger Rönnberg till slut ropade ”men kom ur de där grejerna nu! Sluta deppa!”
– Jo men det beror på hur matcherna har varit. Jag var lite besviken på mig själv där, då kan det ta ett tag att komma ur grejerna. Man är tjurig och besviken. Vet att man kan bättre, säger Nilsson och fortsätter:
– Det blir som en process också. När man sitter i grejerna är man ganska besviken, sedan blir det bättre och bättre. Innan man går och lägger sig är det oftast borta, då släpper man det till nästa dag. Det måste man i och med att matcherna spelas så tätt.
Men du tar uppenbarligen förluster hårt?
– Ja, men det beror lite på också. Har man gjort en bra match så... man vill ju vinna! Förlorar man trots att man gjort allt man kunde är det lättare än om man känner att man kan bättre och vi förlorar på det.
Under JVM kommer de svenska målvakterna inte ha råd med några missar om målet – det första guldet sedan 1981 – ska bli verklighet. Och det tror samtliga i Juniorkronorna att det kan, eller snarare, ska bli.
– Det är bara att se till att man vinner kampen framför eget mål. Att man är bättre än motståndarna där. Samma gäller på deras sida, att man plockar bort dem. Att man låser deras klubbor så att de inte får dra pucken. Och att man har motståndarna på rätt sida, de får inte hamna emellan för då smäller det.
Du vill ha en svensk framför näsan?
– Precis, vi måste hålla dem på utsidan, säger Anders Nilsson med bestämd uppsyn.
Och just kriget runt målburarna, det som avgjorde finalen senast, har Juniorkronorna specialgnuggats i.
Dessutom gör åtta ur det lag som tog silver för ett år sedan, sitt andra JVM nu.
– Det gör att vi har mer rutin. Vi har en målsättning och en bra chans att vinna guldet. Det är det vi siktar på.
NSD/ MARIE HALLMAN
(Foto: Marie Hallman)
Anders Nilsson om...
... smeknamnen Fantomen, Grizzly och King Kong.
– Fantomen har jag inte hört talas om! Grizzly har jag hört via fansen lite. King Kong har jag hört på omvägar någon match. Det är väl för att jag är lång och stor, he he. Men det är kul när de kommer på sånt faktiskt. Greppa brukar kalla mig Nisse, men det är nästa bara han som säger det.
... sin förebild Henrik Lundqvist:
– Han är svensk, har lyckats bra i NHL och så gillar jag hans spelstil, det är modern, ser bra ut och i och med att jag själv spelar det så kan jag känna igen mig lite. Det är överlag roligare att titta på butterflymålvakter.
... måste-göra-tricks varje match:
– Jag har mest stolparna... måste slå ett visst antal gånger där och så någon i ribban. Jag har inte räknat men vet ändå exakt hur jag ska göra fast jag vet inte hur många gånger jag slår på dem egentligen, ha, ha. Och bara måste slå på dem! Sedan lutar jag ryggen mot ribban – utan att jag är medveten om det. Och så brukar jag vända på klubban och slå på benskydden, he, he.
... sina främsta styrkor:
– Att jag är stor! Jag jobbar mycket med att täcka mycket av målet och så. Sedan är jag lugn som person och ute på isen. Stressar sällan upp mig.
... sina svagheter:
– Spelet runt kassen. Det har inte varit lysande den här säsongen. Och har strulat några gånger. Det har blivit att jag tagit någon tur. Sedan har jag sjabblat till det så att de har fått komma in och göra mål. Jag måste bli bättre på spelförståelse också, hitta pass tillbaka så att killarna kan komma ur zon och vända spelet och så.
... om petningen av Modig gett ett känsligt läge?
– Äh jag vet inte. Det har ju varit så sedan man blev målvakt. Man vet att det alltid är en konkurrenssituation. Vi har inte pratat om det så heller. Konkurrensen är bara på isen, utanför är vi kompisar.
... lämna fältet öppet under JVM för Modig att sno tillbaka förstaspaden:
– Så är det ju men det går inte att tänka så. Det ska bli enormt kul att få åka till Kanada, även om jag tyvärr missar sex matcher hemma. Men man kan ju inte vara på två ställen samtidigt.
... Luleås säsong så här långt:
– Ganska bra. Vi ligger ändå sjua och har bara två poäng upp till femteplatsen. Sedan tycker alla i laget att vi haft en sämre period nu. Vi kan upp många snäpp och har som målsättning att komma bland topp sex. Och har en god möjlighet att göra det och ännu bättre än så. Jag siktar på slutspel, absolut.
... det varit mentalt tuffare att spela i elitserien jämfört med J20:
– Det var lite jobbigare i början med alla matcher men jag har lärt mig mer och mer nu att koppla bort hockeyn när det är läge. Att slå på och av strömbrytaren när det behövs.
Personfakta Anders Nilsson:
Ålder: 19.
Längd: 195 cm.
Vikt: 100 kg.
Plockar: Vänster.
Klubbar: Luleå.
Kontrakt: Till och med säsongen 2010/2011.
Draftad av: NY Islanders fjärde val, 62:a totalt
Antal elitseriematcher i höst: 20
Räddningsprocent elitserien i höst: 89,95 %, två hållna nollor.
Antal J-landskamper: 12
Antal A-landskamper: 0.
Främsta meriter: Bäst räddningsprocent och GAA i J20 superelit norra 2008-2009
1 kommentar:
Nilsson? Jag är skeptisk till om han inte måste byta namn för att bli riktigt stor. Jag menar, har någon svensk burväktare någonsin blivit riktigt stor, det vill säga ha spelat många A-landskamper eller i NHL med ett "vanligt" -son efternamn? Låt oss göra en snabbkoll...
Lennart Häggroth
Leif Holmqvist
Hardy Åström
Göran Högosta
Pelle Lindbergh
Göte Wälitalo
Rolf Ridderwall
Peter Pekka Lindmark
Åke Liljebjörn
Michael Sundlöv
Roger Nordström
Tommy Söderström
Tommy Salo
Mikael Tellqvist
Henrik Lundqvist
Stefan Liv
Johan Holmqvist
Jacob Markström
Nej, Nilsson får nog byta efternamn om han ska bli riktigt stor.
Skicka en kommentar