Marie möter: Henrik Lundqvist.

Höll nästan på att glömma att jag har en intervju kvar från SOK:s träff med NHL-spelarna i Göteborg.
NY Rangers målvakten Henrik Lundqvist fick svara på frågor i parti och minut och tog sig glatt tid med alla. Så här har ni artikeln:

****

Henrik Lundqvist är en av de mest givna spelarna i Bengt-Åke Gustafssons blivande OS-lag. Men så ser han det inte själv.
-Nja, äh, jag känner väl att jag vill vara med i toppen av listan på spelare som tas ut men sedan får man se. Det är upp till bevis för mig med, det går inte att leva på gamla meriter. Du måste visa att du ska ha din plats, att du vill ta den. Det gäller även mig, säger NY Rangers stjärnmålvakt.

Så du känner dig inte given?
- Nej faktiskt inte, det gör jag verkligen inte. Men jag kommer göra allt jag kan för att jag ska få spela. Jag minns ju hur det var senaste (i OS i Turin 2006). Det var en enorm känsla att få vara med där.

Vad minns du bäst från då?
- Hm… OS-byn faktiskt. Visst, timmarna efter OS-guldet, den känslan, den glömmer man ju aldrig men jag kommer ofta tillbaka till det där med OS-byn. Man ser hur de andra tävlande förberedde sig, det var intressant. Vi bodde med curlingtjejerna bland annat, hann snacka lite med dem. Sedan var vi iväg och såg lite slalom och längdtävlingar, det var speciellt, säger Lundqvist.

Som gjorde en bra säsong i vintras med 38 segrar på 70 matcher (fjärde bästa segersiffran i NHL under grundserien) hade elfte bästa räddningsprocenten med sina 91,6 procent och tredjen mest speltid (även det i grundserien). Det vara bara Mikka Kiprusoff i Calgary och Marty Turco i Dallas som hade mer tid på isen.

- Det kändes bra för egen del även om jag kunde ha gjort vissa saker bättre men det känns som vi mötte ett starkt lag (Washington i åttondelsfinalen), som på något sätt bröt ner oss (Washington vände 1-3 underläge i matcher till seger med 4-3).

Hur var det att möta Nicklas Bäckström och Alexander Ovechkin?
- Bäckis är tuff att möta, hittar alltid någon i bra position att passa. Sedan Ovechkin.. med honom måste man vara med hela tiden… det är … han är verkligen bra.

Den bästa du mött?
- Ja, faktiskt. Han har snabbheten, styrkan, skottet, viljan, alla de där byggstenarna som behövs. Sedan älskar han att göra mål. Det känner man och så är han lurig. Väldigt lurig. Hans styrka är att komma på kanten, med fart, han bara dundrar på, jag tror inte han tänker så mycket, han bara kör, säger NHL-stjärnan Lundqvist med uppriktig beundra in rösten.

Men det är inte bara superstjärnor som Alex Ovechkin som imponerar på 27-åringen. I somras hade Lundqvist återigen målvaktsskola med sin förre målvaktstränare Michael Lehner. Ett sommarnöje han gärna ägnar sig åt varje år:
- Det är kul, vi har kört den i fyra fem år nu. Det är riktigt roligt att se de yngsta eleverna, hur långt framme de är jämför med en själv i den åldern. De är mycket mer medvetna, har en egen stil redan nu. När jag var tio visste jag inte vad jag gjorde. Jag hade inte en aning, inte ens när jag var tretton år, ha, ha. Men kunskapen som de här spelarna har är helt annorlunda.

Vad beror det på tror du?
- Nämen det är ju att man satsar på målvaktstränare och målvakter på ett annat sätt numera. Det här svenska målvaktsundret… det kommer att betala av sig. Det ser man på alla som kommer dit (NHL) numera. I dag har ungarna målvaktstränare, man tittar mycket på nätet och på tv och det är bra, jag tror det är det bästa sättet att lära sig hur man ska spela, säger Henrik Lundqvist med ett brett leende.

Men även om målvaktstränare numera är standard även för många yngre spelare så har det saknats just en sån i Tre Kronor de senaste åren.

Alla svenska landslag har visserligen tillgång till en målvaktstränare men förbundskaptenen Bengt-Åke Gustafsson har inte varit särskilt intresserad av att ha med sig en sådan tidigare.

Under VM i Bern i våras fanns faktiskt en målvaktstränare på plats, men bara i inledningen av mästerskapet.

Så vad tycker då Henrik Lundqvist? Borde det finnas en på plats under OS i Vancouver i vinter?

- Jag vet inte, jag har inte funderat så mycket på det, vi får väl prata om det. Mentalt är det ju bra men samtidigt så handlar det om så kort dit, vi är där en tio-tolv dagar bara så jag vet inte om det behövs, om det är bra eller dåligt faktiskt.