(Jonas Andersson och sonen Wille. FOTO:WWW:HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)
Sverige
hade greppet större delen av matchen men förlorade ändå första matchen i Oddset
Hockey Games mot Tjeckien – lite snöpligt – på straffar där endast en straff,
Petr Nedveds andra, gick i mål:
–
Matchen var kanske ingen höjdare men som lag så spelar vi bra i två perioder i
alla fall, sedan på något sätt så slappnar vi av i tredje fast vi hade pratat
om att det var det vi inte skulle göra, konstaterar Jonas Andersson.
Och
faktiskt så sa även Nedved att Sverige tappade fart i tredje:
–
Jamen precis så var det. Fram till det så för vi matchen.
Varför
blir det så då?
–
Ja… alltså det är ju det som är problemet. Vi vill verkligen inte att det ska
bli så … och jag tycker inte att vi kan skylla på trötthet heller. Det här är
första matchen men det är något som gör att vi faller ihop kollektivt. och det
är alla, det är inte bara en som tar ett steg tillbaka utan det är något som gör att vi inte kommer
upp i den höga nivå som vi hade kommit upp i tidigare, säger Jonas Andersson.
Men
det fanns som sagt ljusglimtar också:
–
Jag tycker vi pressar dem bra och vi vårdar pucken bra – i de första två
perioderna, om man får särskilja på dem då, för då tycker jag vi gör det
väldigt bra och fullföljer vår spelidé väldigt bra. Sedan det som vi kan göra
bättre är att göra mål. Jag vet inte hur många skott vi har och vi har ju
chanser så hade vi tryckt dit två, eller kanske tre när vi har power play, när
vi har chansen, då hade det varit en helt annan match för då måste de ligga på
ännu mer och då öppnar det upp sig och då finns det chans för båda 3-0 eller
5-1 och 6-1 som det blev förra året.
Jag
tycker det kändes som att ni hade mycket folk på mål som Mårts vill ha men ni
hade inte så mycket puckar inne där i gröten. Fick liksom inte in några puckar
där att jobba på?
–
Jag håller med dig! Det var någon puck som studsade lite fel för mig och säkert
för några andra också, då den studsar i väg åt fel riktning. Men lite
irriterande är det.
Mårts
sa själv att det kanske finns en ovana hos många för det här spelet också? Är
det så fortfarande?
–
Ja det är ingenting som man lär sig på en handvändning. Nu har vi ju tränat
lite på det och det är ju det som är positivt att vi gör det så bra, under de
första två perioderna, för då tycker jag att vi gör mycket rätt.
Hur
lång tid tar det innan det börjar sätta sig då?
–
Ja men jag tycker det sitter ju faktiskt stundtals. Då är det inte fråga om tid
utan hur mycket man får jobba med det. Det är nog en fråga om att vi ska få det
att hålla hela vägen för stundtals så gör vi det jättebra, vi vårdar pucken och
spelar precis som vi ska.
Mårts
brukar prata mycket om boxa ut, gapcontrol och så vidare. Han har några punkter
han vill ska funka lite annorlunda än det gör i många klubblag, hur hemma känner
ni er på det där?
–
Jag kan inte svara för alla, men jag personligen tycker det är jättekul att
komma hit och jättekul att spela det spelet. Visst man gör inte allt rätt men
jag känner mig jättehemma i det spelet. Det är ett aggressivt tänk, det är
positivt och kul att spela, säger Jonas Andersson och fortsätter:
–
Sedan vet jag inte om alla känner sig hemma, det är ju vissa som inte har
spelet det så mycket men jag tycker inte det är problemet. Eftersom vi gör det
stundtals bra så handlar det om att fortsätta, fortsätta, fortsätta. Det är
lite det att när man är i klubblaget så spelar men inte sådär, utan då spelar
man på resultat – lite omedvetet och då blir det precis just så där, för då
faller spelsystemet, så enkelt är det.
En
sak som inte fungerade var power play. Sverige fick totalt 8 minuter och 44
sekunder på sig att spela med en man mer på isen men då hände det inte särskilt
mycket framåt:
–
Nej, de sätter jättebra press och vi får in några skott på mål som inte är
sådär jättebra, så att jag håller med dig, det var inte alls bra.
Men
Jonas Anderssons egen säsong har gått riktigt bra konstaterar Atlantforwarden:
–
Ja, det har gått bra. Och jag har inte missat en match på grund av skada i år.
Men jag hade en jättedålig inledning precis som hela laget, sedan har det gått
jättebra på slutet. Man har ju sina dippar sådär men sedan har jag fått spela
jättemycket. Det är Janne Karlsson som är coach ju och han gör det jättebra så jag
trivs verkligen.
(Det går inte att deppa över en match när en liten en busar med fotografen hela tiden. FOTO:WWW:HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)
Är
du nöjd att du har lagt NHL-drömmarna på hyllan och att du bestämde dig för att
nu blir det KHL?
–
Ja som det var så, känns det jättebra, absolut. Det gör det verkligen. Som
situationen var och som den blev så fattade jag verkligen rätt beslut. Jag är
jätteglad över att vara i Atlant, säger Jonas Andersson samtidigt som han
lyfter upp sonen Wille i famnen.
Wille
vill hellre att vi pratar klubbor, matchtröjor och hjälmar med honom än en
massa annat och Jonas strålar verkligen när lillgrabben släpper farmors hand
och springer fram till pappa efter matchen och Andersson senior njuter av att
ha familjen med i Ryssland. Junior har faktiskt lärt sig några ryska ord redan.
Och fler kan det bli om det blir ytterligare säsonger där borta i KHL.
–
KHL är väl det som är prioritet och prioriteten är att vara kvar också. Jag trivs
jättebra i Atlant men jag har bara kontrakt säsongen ut, så det är det jag
försöker fundera på. Vi har ganska mycket press på oss (som lag) att vi ska gå
långt i slutspelet. Det är lite det som är första prioritet där nu. Att vi
kommer upp i vår nivå för då kan vi gå långt. Gör vi inte det så kan det bli en
snabb exit tyvärr.
Hur
tror du att du ligger till?
–
Nämen det är svårt. Jag får ju spela så mycket, jag spelar mest av alla forwards
och har gjort näst mest mål i laget så jag tycker at det borde vara bra men det
vet man aldrig hur de tänker. Det är klart att det beror mycket på hela laget också.
Om inte vi går långt i slutspelet och om det inte går bra där, så kommer det
nog att bytas ut många. Precis som de gör på andra ställen överallt annars. Det
är det som det handlar om och som sagt jag trivs jättebra, det vore jättebra
att stanna.
Vad
gör att du trivs?
–
Det är nära Moskva. De har en jättebra konstruktion och Janne Karlsson har
skrivit på för nästa säsong redan nu så, men jag försöker att inte tänka för
mycket på det. Är det något jag har fått lära mig i tidigare var det att när man
svävar iväg och tänker på nästa match eller näst nästa säsong i karriären eller
något nästa vad man vill, då har jag lärt mig att det är mer något som stressar
än en hjälper en.
Och
just nu är fokus på Oddset Hockey Games där Jonas Andersson vill få ut mer av
sig själv än i matchen mot Tjeckien:
–
Jag vill spela bättre än i dag, ha, ha nä men … det är mer kul att vara här,
att försöka njuta av det och spela mitt spel och visa vad jag kan och sådär.
Jag har inga såna där mål… alltså det är klart jag tycker det är kul att göra
mål men det är ju bara tre matcher så jag har inget sådär att jag ska göra x
antal mål, det brukar inte hjälpa mig heller. Utan spela bra hockey och hjälpa
laget i den meningen att vi spelar efter systemet så att det går framåt hela
tiden.
Hur
mycket tänker du på att spela in dig i VM-truppen?
–
Ingenting om jag ska vara ärlig. Utan det är ju just det jag, det har lärt mig
att det funkar inte så fort de kommer så försöker jag slå bort dem tankarna. Så
fokus är här och när den när turneringen är slut så är det sex matcher sedan är
det slutspel så det är klart att tanken kommer men då försöker jag medvetet att
inte tänka på det eller resonera kring det eller sådär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar