Jonas Liwing: "Det är lite enklare här på Hovet, man har publiken i ryggen och det"

 (En glad Liwing. FOTO:WWW.HOCKEYMEDMARIEHALLMAN.SE)


Det var ett tag sedan senast. Inte undra på att Jonas Liwing sken upp lite extra när 1-0 målet kom från hans klubba efter 8.35 av andra perioden. AIK-backen så väldigt, väldigt glad ut.

– Ja det var ju länge sedan så det var lite extra glädje i kroppen när jag såg pucken gå in, det var det! Säger Liwing och skiner som en vårsol.

Kommer du ihåg när det var?
– Hm jag vet vilka vi mötte… vi mötte HV71 här på Hovet…

… Det var den 4 oktober! Du gjorde 2-0 då.
– Ja precis, det var väldigt länge sedan ha, ha, ha.

Det såg ut som om du vallade in pucken via ena benskyddet så att den tog på skyddet, hoppade över och gick in. Var det meningen?
– Nej den gick väl in mellan benskydden tror jag. Jag försökte skjuta högt men fick väl någon form av felträff, sedan gick pucken in mellan benskydden med minsta möjliga luckan, så det var mycket tur där, ha ha.

Varför tycker du att det var tur?
– Jomen för att jag siktar högt när han låg ner, så hamnade pucken en halv meter ovanför isen istället…, konstaterar Jonas Liwing.

Senast lagen möttes var bara några dagar sedan, då vann LHC med 3-1 i Linköping. Sedan dess har LHC spelat ännu en match mot Växjö medan AIK hade haft spelledigt. I går (måndag) fick Cluben ny tränare. Ut med Hans Särkijärvi och in med Harald Lückner.

Ett tränarbyte ger oftast en liten kick i åtminstone första matchen, men någon sån extra tändning syntes inte. Och det var inget AIK hade förberett sig på heller:

– Nej, vi pratade ingenting om det som har hänt dem utan fokuserade på vårat och det gick ju bra. Jag tror inte jag hörde en enda person prata om att de hade bytt tränare, varken på värmningen eller på matchen.

Vad sa ni inför matchen istället då?
– Nej men att vi gjorde två bra matcher här (på Hovet) innan vi mötte Linköping borta och att vi skulle försöka hitta tillbaka till det. Så. ja det var mest det.

Vad i spelet skulle ni hitta tillbaka till?
– Nä men Roger pratade lite om att vi var för fega mot Linköping borta, det var ingen som vågade vinna liksom. Och det är lite enklare här på Hovet, man har publiken i ryggen och det … jag tycker att alla, från Viktor Fasth till alla utespelare vågade mer än senast (som AIK mötte LHC), säger Liwing.

Det var han som drog igång målskyttet. Sedan kom 2-0 Richard Gynge och 3-0 Daniel Bång. Tre mål inom loppet av 2,5 minuter.

– Ja proppen gick väl ur lite där men äh det är väl tillfälligheter men äh, det är skönt att få tre såna snabba mål. Man vet ju själv hur det är att om man får det emot sig, man blir lite hängig och det känns lite extra jobbigt så det är bra.

På vilket sätt blir man stärkt, förutom att det alltid är gött och göra tre snabba?
– Nä men tre snabba mål på Hovet, vi får igång publiken, man växer lite, man sträcker lite på sig extra och så där… Så är det alltid.

Och första trepoängaren mot Linköping (tidigare har AIK förlorat vid full tid, vunnit på övertid och förlorat vid full tid igen). Varför har det varit så svårt med just dem?
– Äh förra året var det Färjestad i år är det Linköping, ha, ha, ha.

Ja men då bröt ni ju trenden lite tidigare i år, förra året gick det först i kvartsfinalen…?
– Ja precis men jag vet inte. Vi har haft svårt mot dem men jag vet inte varför. Ibland är det bara så.

AIK har haft lite svårt att försvara ledningar de senaste åren och när en av de egna backarna nästan styrde in ett självmål efter ett par, tre minuter av tredje, väckte såklart en oro blev fansen. Men de kunde snabbt pusta ut:

– Ja vi har gjort några dåliga tredjeperioder när vi har varit i ledningen. Och jag tycker även att vi blev lite försiktiga i dag i tredjeperioden. De fick komma lite hårdare, vi blev lite passiva.

Varför är det så svårt att ösa på för fyran?
– Jag vet inte men det är väl lite psykologiskt. Nu var det 20minuter kvar och man leder med tre mål och då blir det lätt att man tar en tredjegubbe högt och äh, det är hockey liksom. Det är svårt att försvara en ledning ibland.