AIK
använder uppehållet till att träna sig i form inför avslutningen. Men uppe på
läktaren sitter Christian Sandberg och ser på när de andra kör ispass. Och att
se på är en värre prövning än att köra det hårdaste av hårda träningspass:
–
Det är bara för jävligt att sitta på läktaren. Jag är så trött på det här nu!
konstaterar han.
Det
har gått tre och en halv veckor sedan han fastnade i isen, vred till benet och skadade
smalbenet mot Modo hemma på Hovet.
–
Det har blivit lite bättre men det är fortfarande en del kvar att jobba på. Men det känns som att det är dag till dag i
alla fall. Nu kör jag rehab, cyklar och gör allt möjligt som inte är hockey,
sedan ska jag pröva gå på is i slutet av veckan, säger Sandberg.
När
kan du spela på riktigt?
–
Alltså man hoppas ju så snart som möjligt men jag måste ju bli bra först. Men
det är klart man hoppas att det blir så snart som möjligt man är ruskigt less
på det här att sitta bredvid. Det här är ju hemskt!!
Ja
du har haft en lite knepig säsong. Och hade en skada i början också, eller hur?
–
Ja men det var ju inte så farligt, det var höften som spökade lite bara. Det
var ju bara en vecka eller så som jag hade problem, när det här kom så var det
lite värre. Speciellt i det här skedet av säsongen också, som man vill vara med
i så mycket som möjligt och bidra.
Men
vad händer om du skulle pröva att åka? Är det smärtan eller att skadan förvärras?
–
Det är väl både och. Dels smärtan, det känns ju lite grann fortfarande och sedan
är det väl det att man känner att det inte är helt bra.
Det
känns inte som det ska?
–
Nej precis och det är ju onödigt att göra det värre också, nu när det kommer
ett brejk ganska lägligt också så jag ska försöka lägga upp den här veckan så
bra som möjligt och liksom komma tillbaka så bra som möjligt. Det är det som
det handlar om.
Efter
uppehållet väntar tio intensiva matcher. Då gäller det att kroppen håller. Och
eftersom det både kan bli slutspel och kvalspel så gäller det att vara smart
nu.
–
Ja, det är ju det jag menar. Det här vill man inte missa heller, man vill
verkligen försöka lägga upp det så bra som möjligt så att det blir så bra som
möjligt också, för man vill ju inte ha några bakslag heller.
Nä
för samtidigt så får du ju inte gå sönder inför ett slutspel – bara för att du
gått på för tidigt - om ni nu tar er dit?
–
Nej,
fy fan det vore hemskt ju! Säger Christian Sandberg och ser verkligen avskräckt
ut.
Sprutor
finns ju alltid men AIK-forwarden säger själv att han inte har exakt koll på om
det går att spruta den här skadan. Han har sprutat handleden vid en tidigare
säsong men det är ju inte bara att gå loss med medikamenterna heller:
– Nej, jag vet inte hur det funkar det här med
sprutning, om det kanske är något som måste vara… det beror säkert på om det är
muskulärt eller ledband eller inflammation eller vad det ska vara för att det
ska funka. Jag vet inte hur det funkar.
Framför
allt måste det väl vara så att skadan inte får bli värre av att man spelar med
sprutor? Alltså att man sprutar för att dämpa smärta enbart, i skador som inte
blir värre av att man spelar?
–
Ja men så är det säkert så att det inte blir värre. Det vore ju dumt att göra
det också, att köra sönder något. Man har ju förhoppningsvis några år kvar på
karriären också! Så jäkla gammal är jag ju inte än ha, ha.
Och
även om Christian Sandberg klättrar på väggarna av överskottsenergi och
frustration så mår han mitt i alltihop strålande. Nu väntar det han längtat
efter, de där matcherna som han vill spela så mycket att hela kroppen bara
skriker – köööör. Och han finns självklart med runt laget för att peppa och
stötta. Och ser verkligen fram emot slutspurten av serien:
–
Jag tycker det känns jäkligt bra, vi har jättebra stämning i laget och det
känns som att det är avslappnat men … hur ska man säga… i rätt mängd av det.
Det känns som att man är förväntansfull och att det ska bli jäkligt kul. Det
kommer ju bli ett jäkla race, det är jag övertygad om, säger Sandberg och
fortsätter:
–
Men det gäller ju… jag tror det är de lagen som kan ta det på rätt sätt, de
lagen som vågar slappna av och spela sitt spel som klarar det. För även om det
är en match där det är oerhört mycket på spel, så tror jag ändå att det gäller
att slappna av och på något sätt så… ska man ju försöka njuta av alla matcher
man spelar. Oavsett situationen egentligen. Det är bara att ta till sig
atmosfären och allt vad det är och försöka göra det bästa av situationen. Sedan
får man se efter serien är slut var man hamnar. Sedan är det bara att acceptera
läget och utgå från det.
Det
är lustigt att många av er spelare säger att det här som väntar nu är ”roliga
matcher”. För många fans är det allt annat än roligt. Jag tror att många fans
kan känna att nej, det här är inte roligt. Det är inte matcher som är roliga
att se när det bara är ångest?
–
Nej, fan. Det förstår jag. Men vet ju själv när man har suttit på läktaren, då
är det ju nära hjärtattack varje match liksom. Men jag tycker att vi har spelat
jäkligt bra på sistone. Modomatchen var ju grymt bra i två perioder, tycker
jag. Det var riktigt kul att se. Både Växjö hemma och Djurgården var bra
matcher i sig, men det var inga trepoängare fast det tycker jag vi var
förtjänta av, allra främst Djurgårdsmatchen. Men det gäller att spela smart nu,
så man inte står där sedan.
Sedan
kommer sista derbyt i serien, är det bra eller dåligt, med det här speciella
som det är, med allt extra runtikring, alla extra störningsmoment som hör till
med all uppmärksamhet och så?
–
Jo men det handlar ju mycket om att man måste gilla att spela de matcherna och
det gör ju alla som spelar derbymatcher. Alla får ju inte vara med om det
heller! Det är ju en jäkla publikfest och såna matcher går ju inte att sitta på
läktaren, det är hemskt ju! Då bara måste man spela och jag tror det är kul…
för oss alla. Och så är det ju vi och Djurgården som är två av dem som krigar
om de här matcherna så…
Så
det är bra att det kommer ett derby mitt i alltihopa?
–
Ja, gud ja. För jag har inget emot det i alla fall.
Men
det kanske blir tomt på klacksektionerna? Djurgården har ju sagt att de ska
bojkotta sin klackplats, AIK har sagt att de inte vet hur de ska göra, men
sittplats kommer det hur som helst vara folk på.
–
Ja det är ju tråkigt om det blir så. För klackarna är fantastiska att ha med
sig i ryggen. Men det är ju det… man säger ibland att man inte tänker på
trycket på läktarna men det gör man. För när de drar igång så… man blir ju… det
gör det ju till en jävla fest. Det är fantastiskt att få vara med om. Det är
otroligt kul att spela då och framför allt att vinna de matcherna. Det är
mycket roligare.
Om
enbart DIFs klack lämnar sin sektion tom, då har ni fördel av det antar jag?
–
Ja, det tror jag väl! Ha, ha. Nä men jag vet inte. Det är klart det kommer att märkas,
det är ju alltid bra tryck på läktarna annars.
Är
det roligare när båda klackarna är igång?
–
Jamen det känns ju lite som att AIK och Djurgården, de matcherna, det blir en
jäkla fest. När de håller det till hockey och de hejar och allt det där, då
blir det sånt extra bra tryck när båda ställer upp också ju. Och som jag sa
innan, det är ju alltid roligare att vinna såna matcher också. Det är stor
prestige att vinna de matcherna.
2 kommentarer:
In Sampa we trust!
Saknar hans järnvilja på isen. Den behövs. Måtte han komma tillbaka snart så att det blir lite ordning på torpet.
Jack: Ja jag saknar också Sampa på isen. Bra spelare vill jag inte se på läktaren,
Skicka en kommentar